EXEMPEL PÅ TEMAAVSLUT

Nu börjar terminen närma sig sitt slut och vi börjar med att utvärdera vårt arbete. 

·         Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. (SV)

Beroende på vad eleverna väljer att göra under terminens gång, kan utvärderingen bestå av orkester, konstutställning, teater om mofflor och människor.

Utvärdering av varje enskild elev finns i portfolio på skolan.  Där man hittar fler bilder och texter som eleverna gjort.

Brev tre från mofflorna

Idag har vi fått ett brev. Ett mycket spännande brev då Mofflorna bad oss lösa olika matematiska uppgifter. 

Matematikuppgift

Under temats gång har vi muntligt lyft fram matematiken i allting vi gör men denna vecka ska vi sätta extra fokus på matematiken i vårt arbete med mofflorna. I mofflornas senaste brev bad de om hjälp med ett matematiskt problem de stött på:

Vi behöver sova i träden. Vi är 15 mofflor och vi sover tre stycken i varje träd.

Vi får vår mat från träden. Ett träd ger oss frukostekollon. Ett annat träd ger oss krispiga lunchblad. Sen har vi till sist ett träd som ger oss seg och härlig kåda till middag.

Vi får någonting som heter syre från träden. Det där har vi ingen aning om hur det funkar, men det kan ni säkert ta reda på. Det verkar i alla fall vara viktigt med syre så det kanske vi behöver fem träd till.

Vi vill ha ett utkikstorn så att vi kan spana efter barn som är på väg till oss för att hälsa på.

Vi vill ha ett härligt träbord som vi kan sitta på och dingla med benen. Det kanske skulle räcka med ett träd för att tillverka det.

Vi är inte så bra på att räkna, men antar att ni är det. Så vad tror ni? Kan vi få allt vi vill ha och ändå behålla de träden vi behöver för att överleva?

För att konkretisera denna uppgift har eleverna fått bygga en miniatyr av skogsdungen med alla träden. Sedan har de arbetat i grupper med att lösa uppgiften. Vi pedagoger är noga med att lyfta fram matematiska begrepp och frågeställningar i samtalen som uppstår kring arbetet.

Detta sätt att arbeta med matematik på är en metod som lyfts fram i forskningen:

”Genom att välja en uppgift och lägga ner möda på att göra den till en bra frågeställning eller uppgift kan man utveckla den både mot mer avancerad, djupare matematik, och på bredden, till matematik som kan anknytas till det ursprungliga arbetet. Om vi arbetar i kontext under en längre period, får eleverna en chans att leva sig in i arbetet med ökat intresse och beredskap att lösa matematikproblem och med anknytning till denna kontext.” (Anselmsson2011:25)

Vi har löst mofflornas uppgifter

I dag har vi skickat ett brev till Mofllorna. I brevet svarade vi Mofflorna vad vi tänker göra med skräpet och att vi håller på att undersöka vad som händer med naturen när det finns skräp i den. Barnen har fått lyfta sina tankar om varför de tror att Lillsnuddan skadat sin svans och varför blommorna börjat sloka. En del av föreställningarna som barnen hade var detta:

• Lillsnuddan har skadat sig för att vi människor slängt skräp
• Jag tror att i jorden där blomman växer finns det konstiga saker, därför fnittrar humlorna.
• Vattnet kommer inte fram, det ligger skräp i vägen
• Vattnet är utblandat, precis som saft!

Efter dessa tankar och diskussioner har vi låtit barnen tillsammans med oss söka efter fakta om skräp och hur det påverkar vår natur, vi använde oss av material från UR samt böcker.
En av böckerna vi tittade i var:


Ekologi: upptäck hur jordens djur och växter lever i ett ständigt samspel med varandra och sin miljö, Författare, Steve Pollock


En film som vi tittat på som ni kanske vill se igen:

http://www.ur.se/id/155110

Här kommer bilder vi skickade med.

Vad sker med skräpet i andra länder

Idag har vi sett filmen 'Sopfolket i Kairo' för att ge ett globalt perspektiv av sophantering till barnen. Filmen handlar om Zabaleen, sopfolket, som i generationer livnärt sig på att ta hand om Kairos avfall. Deras effektiva återvinningssystem försörjer tiotusentals fattiga men systemet hotas nu av de styrandes beslut att anlita multinationella bolag.

http://www.ur.se/id/155593

Vi undrar vad som sker med skräp

Efter vår utflykt till återvinningscentralen har vi börjar fundera över vad som händer med saker och skräp man slänger i naturen. Vi fick en idé om att gräva ner olika föremål i rabatten på skolgården för att se vad som sker. Men eftersom vi på återvinningscentralen lärt oss att det kan ta tid för saker att förmultna har vi beslutat att inte gräva upp det innan årskurs 2-3. 

Här kommer bilder på vad eleverna valde att gräva ner:

Dagen efter

Idag har vi pratat om gårdagens utflykt till återvningscentralen samt att barnen gjort collage på hur och vad man sorterar vart.

Studiebesök på återvinningsstation

Idag har vi varit på studiebesök på en återvinningsstation, eftersom eleverna hade olika erfarenheter och uppfattning angående hur man hanterade skräp.

Vad ska vi göra med skräpet?

Som sagt har vi börjat med det nya avsnittet: Vad ska vi göra med skräpet? 

I detta avsnitt utvecklar vi barnens förmågor genom att vi berör olika syften och mål:

•              Handstil och att skriva på dator. (Sv)
•          Formulera sig och kommunicera i tal och skrift.(Sv)
•      Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, (So)
•      Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer (No)

•  Enkla former av musikskapande (Mu)
• Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem. (No)
•  Miljöfrågor utifrån elevens vardag (No)
•  Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. (No)

Målen är tagna ur Läroplanen för grundskolan 1-3. Finns att hämta på skolverket om ni vill läsa mer.

Även i detta avsnitt har vi börjat med att diskutera utifrån elevernas erfarenheter om hur vi hanterar skräp.

Ett till brev från mofflorna

Ett nytt avsnitt har startat det heter: Vad ska vi göra med skräpet?

Idag har vi fått ännu ett brev från mofflorna och det har fått oss att börja tänka om vad man kan göra med skräpet. Så här såg brev två ut: 

Vår egen skogsdunge

Nu har vi kommit långt i avsnitt slit och släng. Nu har vi utvärderat detta genom att prata om vilka begrepp vi använt oss av, diskuterar dessa samt är vår skogsdunge nu är färdig.

Visst blev den fin? 

Besök i mofflornas skogsdunge

Idag har vi besökt Mofflornas skogsdunge där vi hittade mycket skräp. Vi tog med det tillbaka till klassrummet. Såhär såg det ut i skogsdungen: 

Skräp i bildform

Idag har vi varit ute och letat efter skräp. Eleverna hade i uppgift att gå ut och fotografera vad de anser är skärp. Här kommer lite bilder vad eleverna fotograferade och själva lagt in här i bloggen.

 

 

Slit och släng

Idag börjar avsnitt ”slit och släng”, i detta avsnitt utvecklar vi barnens förmågor genom att vi  berör olika syften och mål:

•        Handstil och att skriva på dator. (Sv)
•          Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. (Sv)
•          Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram. (Sv)
•          Teckning, måleri, modellering och konstruktion. (Bild)
•          Grundläggande geometriska objekt. (Ma)
•          Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. (So)
•         Miljöfrågor utifrån elevens vardag. (So)
•          Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra utrycksformer. (No) 

Målen är tagna ur Läroplanen för grundskolan 1-3. Finns att hämta på skolverket om ni vill läsa mer.

Vi har haft diskussioner i klassrummet där elevernas egna erfarenheter har lyfts, vi har använt oss av olika frågeställningar t.ex hur tror du att skräpet ser ut? Var tror du skräpet kommer ifrån? 

Undervisningsform

Vi kommer att använda oss av storyline som undervisningsform. En storyline är en förbestämd berättelse som utgår från nyckelfrågor som t.ex. hur tror du att… eller hur föreställer du dig att… Det är frågorna som ställs i logisk följd som skapar den röda tråden i berättelsen. Detta arbetssätt ger utrymme för eleverna att använda sig av sin fantasi och förförståelse för att hitta svar på olika hypoteser som växer fram. Det betyder även att det inte behöver finnas ett rätt svar på frågan (Storyline i praktiken, Gustafsson Lundin & Marsh 2006).

Väsentlig litteratur till tematiskt arbete

Här får ni lästips som rör temat vi arbetar med i skolan. Listan innehåller böcker för såväl föräldrar som för barn. 

Böcker för föräldrar

Dessa böcker lyfter bl.a. fram didaktiska tillvägagångssätt i skolan, vikten av att betona hållbar utveckling i undervisningen och synliggörandet av matematik i elevernas vardag.

• Hållbar utveckling – att undervisa utifrån helheter och sammanhang av Björnelo, Inger
• Individ, skola och samhälle - utbildningsfilosofiska texter av John Dewey

• Storyline i praktiken: Grunder och variationer av Eva Gustafsson Marsh och Ylva Lundin.

• Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar av Leif Strandberg
• Nämnaren Tema 8. Matematik ett grundämne från NCM

Böcker för barn

Följande barnböcker kan barnen läsa tillsammans med föräldrarna. Böckerna behandlar miljötemat vi arbetar med i skolan.

• Ekologi: upptäck hur jordens djur och växter lever i ett ständigt samspel med varandra och med sin miljö av Steve Pollock

• Lilla klimatboken: fakta som reder ut klimatfrågan av Niclas Malmberg och Alina Ögger

• Ville Vilse av Carina Wilke

• Välkommen till tippen! av Anneli Jordahl

Reklam kan fokusera på något viktigt

Brev från mofflorna!

Hej!

Som vi nämnt i veckobrevet startar vi nu en blogg för vårt tematiska arbete. Detta är något som är helt nytt för både oss och eleverna i klassen, och vi tycker det ska bli väldigt spännande. Allting började med att vi fick ett brev till klassen.

Syfte med vårt tema

Syftet med vår planering är att barn ska rikta sin nyfikenhet, och öka sina kunskaper om hållbar utveckling med fokus på ’skräp’ ur ett lokalt och globalt perspektiv.  En del av skolans uppdrag är att: ”Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling” (Skolverket 2011:9). Syftet är även att eleverna ska få arbeta ämnesövergripande med hjälp av en storyline. Eftersom vårt val av arbetsmetod är ämnesövergripande kommer vi även få in olika ämnen som: Ma, SV, No, Bild, Musik, SO. Det kommer att ligga särskild fokus på matematik, eftersom matematiken går att synliggöras i allt vi gör. Mouwitz (2006:48) menar att ett matematiskt kunnande leder till ökade möjligheter så att elever aktivt och fritt kan förstå och förhålla sig till samhället som natur.

Start på nytt tema

Barn i dagens samhälle stöter dagligen på skräp i deras närmiljö. Skräp kan finnas på väg till skolan eller från skolan, på lekplatsen eller i skogen, överallt finns det skräp. Var kommer skräpet ifrån och vad ska vi göra med det? Har skräpet blivit en del av vardagen och inte något som vi riktigt reflekterar över. Tänk om alla slänger saker överallt, vad händer då. Hur påverkar skräpet vår natur och det samhälle vi lever i. Genom att lyfta tankar om just skräp vill vi implementera ett förhållningssätt till vår miljö som vi alla har ett ansvar för. Vi har valt att göra ett tematiskt arbete om skräp som löper under en termin för elever i åk f-1, med möjlighet att bygga vidare under hela grundskolan.


Här på bloggen kommer ni kunna följa vårt tema från start till slut. Hoppas ni kommer inspireras av vårt arbete.